Rocky 6

Idag kände jag mig som Rocky. Okej, inte den unga, starka Rocky, utan en 30+, lite försöad sate. Men iallafall. Jag skulle träna Thai och var taggad som satan, tills jag upptäckte att jag är förkyld och har lock för öronen som inte går att bli av med. Ergo; ingen träning. Sjukt bull.
Så jag fick helt enkelt ägna kvällen åt lite hederlig hedonism: risotto, frikadeller, ett glas vis och en grym kladdkaka tillsammans med MJL och Måns. Jag är fortfarande proppmätt och antagligen inte i lika bra fysisk form som om jag tränat två timmar thai. Men vad gör man.

Dagen spenderades pensionärslikt: sega morgonprocedurer, inköp av extern hårddisk, fika med Måns och därefter en dödsföraktande utflykt tillsammans med MJL: Burlöv Center! Hon ska massera på ett företag där på måndag och ville kolla vart det låg, sen passade vi på att kolla in köpcentrumet när vi ändå var där. Uppfriskande är nog ordet jag söker. Det är fantastiskt när man lider av svåra fördomar om ett ställe och verkligheten visar sig vara långt mer extrem och utflippad.
Det enda som saknades var ett par pickups med sydstatsflaggor, en trebent schäfer och lite tumbleweeds. Satan och jävlar, vad bonnigt. Tiffany Persson deluxe. överallt. Jag tror jag åker tillbaks imorgon, sätter mig och spanar på en bänk, lär mig lite tricks.

En sorglig nyhet. Ännu en snubbe från det good old days har gått bort. Motorcykelolycka i Thailand. Jag kan inte påstå att jag kände honom superbra, men tillräckligt för att veta att han var en schysst och rolig kille och att han kommer bli saknad av många. Det är inte meningen att man ska dö så ung. Och inte så. Vila i frid L. Hoppas du får det bra.
Imorgon kommer Charlie hit. Även om vi inte ska glömma de som gått bort så tänker jag ägna helgen åt dem som lever. Jag vill inte ångra sånt när det är min tur att gå. Därför ska vi ha en kanonhelg. Det är ett löfte.

På tal om de levande så fick jag se de första ultraljudsbilderna på en efterlängtad bebis idag. Inte min alltså. Men gud vad fin den var. För att vara något så futtigt och ostoppbart som ett vanligt kretslopp är livet väldigt vackert ibland. Och du, du som snart ska bli farsa: Det blir en pojke. Hur jag vet det? Jag är en Nåid, en samisk schaman och jag förnimmer det.

På tisdag ska vi förresten käka ute med Anna och Fredde. HOPPAS ANNA BOKAR BORD PÅ ETT NICE STÄLLE; ANNARS BLIR HON UTSTÖTT UR FLOCKEN.