Min dator har kraschat och før ett øgonblick kændes som mitt liv var førbi. Nu ær jag inne i den accepterande fasen och væntar med spænning på att det ska børja kænnas som en befrielse.
Har heller inte rakat huvet på tre veckor. Vad væntar nu? Teknikfientlighet? Jordfærger? KOmmer jag snart att gøra en Thoreau och førespråka skogslivet? Nackdelen ær att det ær långt till Walden och jag tror inte Rørsjøparken ær lika exotiskt. Førdelen ær att jag slipper gøra en In To The Wild, æta giftig svamp och beskriva min egen døendeprocess.
Jag tror helt enkelt jag flyttar till Småland och børjar titulera mig sjælv som elallergiker.
Grattis, Anna på 30 års dagen, førresten! Jag hade ångest innan, men nu nær du blivit 30 så kænns det snarare chict. Merci for beeing you.
Och alla ni vænner dær ute: Kan ni inte titta till min fina Mia? Jag tror hon jobbar alldeles før mycket och ær inte helt sæker på att hon æter regelbundet.
Och Mia, kan inte du fråga Yoda om han ær sur och isåfall varfør?
Før øvrigt så innebær Mars månad sæljtævling mellan Kronan och Pærlan. Glenfiddich is the word. Ingen som har någon bra idé till hur vi kan knæcka de sjælvgoda amatørerna på systerskeppet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar