Falling Down med Michael Douglas är en av de festligaste filmer jag någonsin sett. Den börjar med att han blir sparkad från sitt jobb, fastnar i en varm, jobbig bilkö, får spel, lämnar sin bil och löper amok i stan. Ger sig på allt och alla som stör honom.
Vet inte varför, men jag kom att tänka på honom för en liten stund sedan när jag satt på kontoret och jobbade övertid, samtidigt som några snubbar spelade "fussball" -spel utanför. Ett tag var det nära att jag förvandlades, från familjefar till kallblodig mördare. Jag tror att min kutryggade gestalt, komplett med mager kroppsbyggnad, blek hy och döda ögon hade gjort sig ypperligt i aftonbladets rättegångsrapportering. Sedan hade jag blivit utsläppt och publicerat en dålig bok där jag gnäller på "samhället".
För övrigt anser jag att Karthago antagligen varit förstört länge. Precis som jag.
Men snart ska jag hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar