Att vara förälder innebär en gigantisk buffé av saker att vara stolt över. De flesta kan te sig fullständigt menigslösa för omvärlden men det hindrar inte föräldern från att se det som ett mirakel.
Jag tror de flesta föräldrar minns hur stolta de var första gången de upptäckte att deras unge kunde räkna. Själv var jag extremt stolt första gången jag märkte att Charlie kunde räkna lite. Jag minns även hur stolt jag var första gången charlie gick på dass själv. Sjukt stolt.
Därför kan ni ju själva räkna ut hur lyrisk jag blev häromdagen när Charlie satt på toaletten själv, efter att ha sagt "jag måste kissa i lugn och ro, pappa" och jag hörde honom räkna någonting därinne. Grejen var att han räknade inte på svenska. Jag hörde honom säga: Eins, Zwei, Drei, Vier...FUNF! Magiskt, inte nog med att han kunde räkna på främmande språk, han hade även förstått hur tyskarna talar. Exakt rätt militant klang. Jag spricker av stolthet.
Sedan visade det sig att han även kunde räkna till fem på engelska och spanska. Helt utflippat. Nästa helg kanske jag kan få honom att ordna mimn självdeklaration?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar