Legend

Min far är en man som det krävs mer än ett blogginlägg för att beskriva, så jag tänker inte försöka just nu, men en sak som kännetecknar honom är att han är milt sagt lojal mot sånt och såna som han tycker om. Lojal är, förresten en snäll beskrivning. Insnöad skulle nog vissa vilja kalla det. Hursomhelst så är en av hans älsklingar chaffisrestaurangen Lundavägens grill, som ligger i Malmös industrihamn. Om jag skulle berätta för honom att jag ätit en 42-rätters avsmakningsmeny på the fat Duck i London skulle jan nog inflika att, Lonnavägens revbensspjäll, det är inte fy skam det heller...
Hursomhelst följde jag med honom, hans fästmö (!!!) Kerstin och den tappra MJL, dit i förmiddags för att äta julbord. Passade mig perfekt, för jag låg i sängen när han ringde och började bli sugen på en frukost av det lite vidrigare slaget. Jag erkänner att det var ett fint julbord och ett förtjusande sällskap, men en vekling som jag, som lider av svår torgskräck de första dagarna efter att jag kommit hem från båten, kommer nog ändå att drömma lite mardrömmar om det inatt. Om du inte gärna vill trängas med främlingar ute på stan, i en affär, en sjukhusreception eller en pissoar (till exempel), då ska du nog hålla dig borta från 200 utsvultna lastbilschaffisar som trånat efter Lundavägens julbord i 11 månader. Jag kom undan med blotta förskräckelsen kan jag tala om.
Icke desto mindre blev jag mätt, nöjd och glad. Därefter väntade en fika på Element med MJL och min mor. Inga kafébiträden var direkt otrevliga och jag är rätt så säker på att de inte hade kissat i kaffet. En bra dag på jobbet, med andra ord. Och ännu en gång trevligt sällskap.
Därefter var planen att kolla in utställningen på Moderna Museet, eller möjligtvis snöjogga bort till kommendanthuset och spana på Brutus Östlings fotoutställning. Båda projekten kollapsade emellertid och istället gick vi och handlade vin till hemmet, 2 flaskor Victoria Bitter till undertecknad och en pulka till Charlie.
Och nu sitter jag här, småfet och glad, med Mias saffranscheescake i magen och har just sett Fyra bröllop och en begravning, som är en guilty pleasure av det grövre slaget. Men jag lyckade iallafall hålla mig ifrån att fjortonårssnyfta under begravningsscenen.

Och imorgon kommer Charlie!!! Om allah och väglaget tillåter det, that is... Hoppas det, för jag börjar få brutal abstiens efter min lilla grabb. Detta trots att han sa till mig i telefon ikväll att han ätit bajs på dag...förlåt, förskolan.