Någon gång ska jag dö. Min vän Svinet, eller Jens som han även kallar sig, berättade en gång för mig att hans dröm var att dö genom att jorden imploderade. Trots att jag förstår honom och applåderar hans uppfinningsrikedom så har jag en lite mer ödmjuk hållning till det där. Fick jag välja skulle jag kunna tänka mig en "freak accident" av något slag. Jag tänker inte skriva ner några exempel för det finns alltid en risk att det leder till besvikelser, om det, när tiden är kommen, t ex skulle visa sig att det blev något skittråkigt och småpinsamt som till exempel blodförgiftning efter jag snickrar på något, skär mig på en vass kant av en tumstock, varpå en liten droppe blod sipprar fram och jag, tagen av synen lutar mig mot en husvägg, nyligen målad med blybaserad färg, får in lite av färgen i mitt blod... ja...ni fattar.
Hur som haver: Det var inte det jag satt och tänkte på, utan det faktum att det finns en massa grejer jag gärna skulle vilja göra innan jag dör: ( När jag var liten satt jag och skrev alla möjliga sorters listor hela dagarna och jag antar att vissa saker aldrig förändras....)
Jag vill åka upp till Malmberget, där delar av min familj har sina rötter. Detta borde gå att ordna.
Jag vill ha ett jobb som jag känner är tillräckligt bra. Detta börjar se mer och mer tveksamt ut
Jag vill åka till Svalbard
Skaffa ett torp!!! Helst morfars gamla, men det kanske blir svårt
Se Arsenal live (igen) och denna gången ska de satan i mig vinna, till skillnad från Blackburn-fadäsen jag bevittnade 1998.
Klassikern: Roadtrip i USA, med eller utan Orangutang, men definitivt med New Orleans
Familjeönskemålen är hemligstämplade
Göra någonting som känns meningsfullt, vet inte vad, levande organdonator är rätt så uteslutet.
Hoppa fallskärm
Ha mitt alldeles egna trumset, som jag får banka på hur jävla hårt jag vill. Av någon anledning tror jag att detta kan sammanfalla med den där olyckan jag vill gå bort i.
New York Rangers i Madison Square Garden
Tatuera in ett väl valt Becket-Citat på en väl vald kroppsdel (möjligheterna är nästan obegränsade)
Se en NFL-match live. Superbowl kan man väl glömma men en vanlig match hade också funkat. Dallas Cowboys, kanske?
Lära mig att knyta en ordentlig knut. Det är ju helst sjukt att man kan vara nästan 30 och ändå sakna denna förmåga. Skosnören klarar jag, men där går nog gränsen. Jag var inte riktigt scoutmaterial som liten.
Räcker det? För mnycket? För lite? Egentligen hade det nog räckt med noll, eller en av sakerna, för faktum kvarstår: Har man haft lyxen att leva bra, känna kärlek, bli älskad tillbaks, haft nära och kära runtomkring sig och dessutom fått se Malmö FF bli svenska mästare ett antal gånger ska man inte gnälla över sitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar