Den här snubben hette Ernest. Inte Hemingway, som skägget och tröjan indikerar, utan Shackleton. År 1907 ledde han en expedition till Antarktis. Med sig hade han, förutom diverse föråldrade instrument och en samling muntra mannar, 25 lådor av en av dåtidens klassiska Maltwhiskysorter; Mackinlays highland malt. Väder, vind och diverse andra missförhållanden tvingade Shackleton och hans mannar att vända hem innan de nådde sin slutdestination, men de hann iallafall göra en stor kulturgärning. Under golvet i expeditionsstugan hittade "the new zeeland antarctis preservation-fund" för ca två år sedan inte mindre än tre lådor alldeles välbevarad Mackinlays whisky. Mot löftet att projektet skulle vara ett historiskt, korrekt experiment, istället för ett marknadsföringsjippo, fick whiskyfirman Whyte and McKay lov att låna tre flaskor för analys. Efter ingående såväl kemiska som smaksmässiga analyser, påbörjade masterblender Richard Paterson och hans team återskapningen av denna klassiska vatted highland malt. Endast tre människor har smakat innehållet i de ursprungliga flaskorna, så smaken törs jag inte yttra mig om, men resten av projektet verkar iallafall gränslöst ambitiöst; lådan, emballaget, den extra korken i en liten säck, ettiketten, det ofixat böljande glaset i flaskan (de var tvungna att hyra en glasfabrik, stoppa all produktion och stänga av alla säkerhetsanordningar för att kunna få glaset som det skulle vara) gör att de hade åtminstone mig- at hallå.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar